Min vän <3

Huvudvärken är för tillfället borta. Den ligger och lurar dock känner jag. Hoppas på att den håller sig borta för resten av kvällen.
Min prins gick för en stund sedan, han har träningsmatch nu i fotboll så jag har kvällen för mig själv. Så jag ska träffa min andra älskling, Anne, tänkte jag nu :) En skön promenad kan jag behöva känner jag. Tur att vi bor så nära varandra <3 Sen blir det nog bara soffan och tv och en väntan på att Erik kommer hem!

Hoppas ni alla får en trevlig och mysig kväll. Imorgon bär flyttlasset för mina föräldrar. Ska hjälpa till. Jag hänger med på ett litet hörn också :) Har fortfarande ena foten hemma hos dom och den ena hos Erik. :)

Näe, nu ska jag gå o krama om min bästis!

Yours truly
EMJL


Mitt 18årsfirande i somras! Här hade vi dansat på riktigt bra på dansgolvet. Du är underbar min vän <3


Erik <3







Åh, titta vad min Erik kom hem med idag! Utan någon större anledning. Jag frågade honom och då sa han att han tyckte synd om mig som hade så ont i huvudet och att han ville tacka mig för att jag brydde mig så mycket om honom i morse när han var lite orolig över en sak. 
Mitt hjärta, säger jag bara. Blev så himla glad! Och buketten är ju inte dåligt vacker heller.. Jisses..
Nu har jag verkligen någonting att titta på ikväll. Jag slängde mig i hans famn och tacka, sa att jag älskar honom, för det gör jag verkligen. Av hela mitt hjärta.


Lisa Miskovsky



But I don't need a perfect mirror, I don't care for queens and kings
We are free and we are perfect when Lady Stardust sings


15/3-2011

Idag firar jag och min prins 10 månader tillsammans.

Du räddade mig från mitt livs avgrund och tog mig upp på rosa moln och jag fortfarande där och svävar..


Du & Jag. Den finaste sagan

Yours Truly
EMJL


Lycka för mig

Detta är säkert småsiffror för andra, det är gigantiska siffror för lilla mig!


Titta, det står 70 där! :blush:

Behöver jag ens nämna att jag kommer sova väldans gott inatt?
:rolleyes:
Yours truly
EMJL


Syskonkärleken som är evig



Jag & älskade bror, december -93
Jag, ca 1½ år & min bror 5 år

Yours truly
EMJL


Tankar




Om jag tänker på att pussa dig och du tänker på att pussa mig, pussar vi varandra då?



8 månader

Kärlek är någonting underbart.
Det kan hela dig. Det kan få dig att känna lycka. Det kan få dig att leva. Leva vidare. Leva länge. Leva för det.
Gnistan i livet som ibland försvinner, rinner mellan dina fingrar likt sanden. Gnistan som behövs för att få viljan att fortsätta lysa. Den gnistan får du tillbaka. Utan hårt jobb, utan känslan av uppgivenhet. Den kommer till dig, bara du vill. Ta emot den med öppna armar och du vinner tillbaka allt du förlorat, allt du gav upp. Du vinner än mer. Mer än du trodde fanns. Mer än du trodde du förtjänar. 
Kärlek.
Det magiska ordet. 
Vissa tror sig inte förtjäna det, vissa tror sig inte behöva det. 
Alla behöver en kärleksfull hand, en kärleksfull kram som omfamnar och håller om. Om du ber så släpper den aldrig. 
Värmen som sprids mellan brösten, spänningen, upprymdheten.
Den är obetalbar.
Känslan som tar bort ensamheten. Känslan som doftar som en bädd av rosor. Känslan och värmen.

Det är det jag nu lever för.



Ser fram emot en mysig måndagkväll


Ute på mitt uppdrag. Snart blir det till att handla mat till middagen ikväll. Mums ska det bli!
Ikväll är det "Biggest Loser Sverige" också! Blir en mysig måndagkväll med min pojke i soffan säger jag bara.




På restaurang i juni efter min skolavslutning <3


Tillbaka på ruta 1

Det är mycket som har hänt de senaste månaderna. Efter senaste gången jag skrev så insåg både jag och min familj att mitt tillstånd var allvarligt och att det behövdes göras någonting. Det är flera månader som har passerat och jag mår bättre nu.
Jag sitter och funderar på om jag borde skriva här, på nått sätt så känns det som att jag inte borde, men jag vill. Jag har suttit och läst igenom mina inlägg och insett att jag ska skriva, jag ska skriva för det är någonting som gör att jag känner mig bättre efteråt, just för att jag vet att jag skriver bra. Alltid någoting som kan förbättras såklart, men jag har självförtroende i det jag gör när jag skriver.
Jag ska ta en liten extra tankeställare innan jag börjar med detta på allvar igen. Jag vill inte förorsaka någonting som kan bli negativt, inte för att jag tror att det skulle göra det, men man vet aldrig, och just nu, måste jag tänka på mig själv i första hand.

Tror nog att det bara är för mig själv jag skriver, lär ju inte vara många som kikar in här, så det är nog bra det med. Detta blir nog en plats för mig att bara skriva av mig när jag behöver.
Så får det bli.


Trodde jag aldrig

Riktigt dålig dag idag.

Skriver ingenting mer idag. Dagen har varit den värsta dagen på länge för mitt psyke. Därför kanske jag inte skriver här på länge vilket suger för jag har ju precis kommit igång med skrivandet igen. Men jag har ingen ork och nu måste jag sätta mig själv i första hand.

So long ♥

jag låter bilden tala för sig själv, jag saknar er <3


Jag är lyrisk

Jag och mamma beställde hem alla Salem al Fakirs skivor i förrigår, och de har kommit!! Jag är överlycklig! Importerar dem just nu på itunes och sedan dimper dem direkt ner i ipoden! Ska upp och byta om, hämta usb-sladden och sedan blir det till att äta lite, kolla prison break och sedan ska jag göra mig i ordning inför kvällen och sitta och lyssna på underbara Salem. Kan det bli så mycket bättre? Tror inte det.

Var i centrum precis med Johanna, hittade en UNDERBAR body lotion från body shop, den är alldeles perfekt alltså. Jag köpte bara body lotion men det lutar verkligen till att köpa hela serien, den är verkligen underbar! Jisses.


Salem al fakir är underbar


älskade body shop


23 mars 2010



Hoppas på att en ny start skall ändra på saker och ting, nu sätter jag foten i marken och protesterar.


Nu är det slut.


Speechless





jag vet inte vad jag ska säga..

Destination okänd.

Allt gör ont.
Allt svider.
Allt känns.
Allt tar i.
Allt hugger.
Inom mig.
Såren som aldrig läkte.
Såren som aldrig försvinner.
Såren som finns.
Såren som fanns.
Överallt.
Inom mig.

Förra gången, för snart 4 år sedan, då var det dåligt, då mådde jag dåligt, jag var längst ner i en grop.
Denna gång, nutid, då är det dåligt, värre. 1000 gånger värre, jag hittade en fallucka i gropen jag en gång befann mig i.


The place where I belong


Home - Chris Daughtry


-



Jag står ensam i en djungel och skriker på hjälp. Det enda som hörs är mitt egna eko.

Med facit i hand så skulle jag börja leva.

Att tänka är någonting som jag ibland vill sluta göra. Bara för att få ett slut på eländet. Utan tänkandet så hade allt varit ganska mycket bättre. Men ändå inte. För med tänkandet så kommer man någonvart. Man kan dra slutsatser. Man kan komma fram till en lösning, som ibland kan ändra ens vardag. Som ibland kan hjälpa en i sitt liv, få en att ta ett steg som slutar i någons lycka, eller ens egen lycka, helst båda två. Tillsammans. Ibland så känns det bara som att allt blir värre om man tänker. Analyseringen slutar aldrig, den når aldrig sin kulm. Den bara fortsätter och det känns som att dennes strävan är att bara fortsätta, att aldrig sluta. Elände.
Det är bara ett stort elände. Jag vill bort från det. Eller ännu hellre, jag vill få ett svar på alla frågor som jag tänker på. Kan jag inte få ett facit rakt i hand? Kan jag inte bara få fuska? En endaste gång. Snälla?

Allt gör ont. Smärtan som fyller min kropp är oumbärlig. Den börjar i hjärtat och sprider sig utåt. Följer med blodet. Det slutar i ögonen, det är där min smärta syns. Där den verkligen visar sitt rätta jag. Jag må le, men mina ögon visar alltid sanningen. Jag vill le utan att det ska göra ont. Jag vill möta en människas blick utan att flacka. Jag vill gå utan att det ska kännas som att benen inte längre bär mig. Jag vill sova utan att det känns som att någon slungar mig från sida till sida. Jag vill leva. Jag vill börja leva.

Allt jag gjort, allt jag offrat. Är detta tacken?


Hatet

Sitter och fixar mina naglar, dricker te och lyssnar på Erik Hassle.

Känner mig lite nere, men ändå inte. Så fort jag lämnade väggarna som bygger skolan så lyftes ton från mina axlar. Men ändå så är Hatet i mina tankar och vägrar att släppa. Hur och Vad ska jag göra för att det ska bli bättre? Kan någon ge mig det svaret, för att nu, nu börjar jag gå på min sista nerv och när den nerven är använd så kommer det inte bli vackert.


Tidigare inlägg
RSS 2.0